Jag har idag åkt in till Solna C för att handla lite och skingra mina tankar och känslor som jag har över min sjuka hund som ligger inlagd.Jag vet att hon hade ont fortf på dagen.Hon är ju så liten och vi har varit och är såta vänner trots att hon bara är 1,9 mån.Vi har varit som ler och långhalm och är fortsättningsvis hoppas jag oxå.Jag brukar kalla henne bla mitt och det verkliga bostödet.Jag har varken klarat av att titta på Tv eller läsa.Jag kan inte koncentrera mig alls.När lilla  kära kissen Edith kryper upp till mig och nära mig så brister jag nästan i gråt.Hon har sökt  efter Ida här hemma  och märker på mig , känner att jag är mycket ledsen.Ringde min enda stora syster som jag har(vi är bara två st)så kom hon med sina moralkakor som vanligt dvs "att så kan man inte hålla på och tänka och så får man inte hålla på och känna då går man under".I hela mitt liv har jag varit tvungen att lyssna på hennes lyxproblem hur svårt hon haft,deppad hon är och hur tråkigt hon har men när jag har försökt delge henne mina sorger och bekymmer som absolut inte vart några lyxproblem då har hon satt igång med att moralisera och skälla.Ändå har jag  kämpat betydligt mer än hon här i livet och kommit längre ävenså på alla plan bla utbilningsmässigt och det trots att jag haft en mycket större last att bära och köra.Skrev ett sms till henne att från och med nu så pratar jag endast om väder och vind med dig och jag lyssnar bara på det oxå  ifrån din sida och förklarade varför.Går man och förtränger sina tankar och känslor jämt då kan  man  få ångest om något och detta kan bla leda  både till missbruk och svåra saker och ting.Gruvar mig för natten som kommer här igen.Kunde knappt sova natten innan då Ida blev inlagd och jag fortf inte visste varför.Nu vet jag dessutom att bukspottskörtelinflammation är mycket vanligt hos hundar,att det kan bli kroniskt och oxå leda till döden.Att det ev kan bero på fet mat.Jag har iallafall rent samvete efter att ha rannsakat mig grundligt.Hon har inte fått nån fet mat.Gris eller korv har jag inte ätit på massor av år .Senast jag åt gris så var det vildsvin efter att man av nån anledning skjutit ner beståndet.Men vad hjälper det mig och Ida.Det är Ida jag vill ha kvar här i livet levande.Jag har räknat och glatt mig åt att Jack Russell hundarna anses vara dom friskaste och leva längst dvs ofta upp till 15 års åldern.Jag tänker inte be till dom högre makterna längre.Jag har försökt jämt vara positiv och försökt handlat därefter ävenså.Jag tror bara inte på nån högre makt längre.Thats it.

Min jack rusell hund Idas veterinär ringde för en stund sedan.Ida har drabbats av bukspottsinflammation.Frågade hur det kan komma sig och fick svaret att man inte vet riktigt men ev av fett.Till Saken hör att Ida är uppväxt på toppklassisk valpmat o sedermera doggy light torrfoder,vov kyckling light med grönsaker o den senaste månaden fått vovs Färs med grönsaker(pgr av brist i affären).Hon har aldrig fått griskött och korv(eftersom jag aldrig äter gris),aldrig grisöron,aldrig tuggben av olika hudar.Hon har fått oxben och märgben,någongång lite blodpudding och en liten leverbit,kycklingkorv osv.Jag är mäkta chockad ,ledsen och nere.Jag var ute på nätet och läste om denna sjukdom som enligt veterinären är väldigt vanligt förekommande för hundar.På nätet stod att deras unghundar har dött och att det kan bli kroniskt bla.Ida har fortfarande ont och får smärtstillande,hon kräks även fortfarande lite och är naturligtvis rädd för allt detta och för miljön.(hon har op där en gång som valp för en skadad tå och borttagning av den extra sporren.Hundar minns väldigt mycket och länge).Jag har bett till Gud och högre makter men om Ida dör så är hon den andra hunden jag förlorar inom loppet av 1,5 år trots att jag skött och sköter om dom efter konstens alla regler som lär ska vara det bästa för hundar.Jag har svårt att tro på ett högsta väsen eller Gud just nu oxå ,för mig är i såfall dessa/denna en förlåtande Gud och kärleksfull gud som tilllåter mig också att vara människa och mänsklig utan att behöva be hela dagarna så att säga.Jag har inte i det fallet heller gjort så ont i mitt långa liv att jag är värd detta så var finns rättvisan isåfall som utdöms däruppifrån?Om Ida dör då kommer jag att bli totalt knäckt.Det är ett som är säkert oxå.

Min kära Jack Russel hund Ida 1,9 månader ligger inne på djursjukhuset.Allt gick väldigt fort igår.På förmiddagen var hon pigg,lekfull och glad både inne och ute.När vi efter en promenad kom in så började hon kräkas slem med lite mat.Hon gnydde,hade ont och krampade så jag ringde direkt upp djursjukhuset.När jag lagt på  så kräktes hon minst en halv liter skum  som liknade hårt uppvispad äggvita.Ida är min 6tte hund men jag har aldrig varit med om någonting liknande och har aldrig hört av någon eller läst om någonting liknande heller!!!???.Det var och är fortfarande helt chockartat.Jag hade beställt hem mat för 3 veckor.Ringde upp och dom var snälla nog att komma ganska snart med all mat.Jag bar Ida till bussen och vidare till sjukhuset.Minst en timmes resväg trots närheten till Stockholm och endast en sträcka på ca 12 km pgr av att bussturerna lagts om .Nu sitter jag och väntar på att veterinären ringer efter morgonronden.Lilla Edith kissen var så förundrad igår när jag kom hem utan Ida och letade efter henne sedan hela kvällen.Det märktes så tydligt på henne att hon saknade Ida.I natt har hon och jag sovit nära varandra under dom få timmar som jag har slumrat till och sovit lite.